Tjusiga kanaler, tulpaner & linksgolf

Skrivet av Ola Sundqvist

 

Spela golf i Amsterdam som är en av Europas coolaste städer. En spännande stad med tulpaner, väderkvarnar, tjusiga kanaler, vackra hus, caféer och restauranger att upptäcka. Men visste du att det lilla platta landet har fler än 250 golfbanor, allt från lummiga parkbanor till linksgolf? Det borde kanske vara nog med argument för en resa i sig, men med det faktum att det går ända upp till 17 direktflyg dagligen (9 från Arlanda, 5 från Göteborg, 3 från Linköping) tar ”connection” till en ny nivå.

 

This slideshow requires JavaScript.

Jag tar 11.30-flyget från Arlanda, en resa på under två timmar. Det verkar vara ganska många i kabinen ska flyga vidare från Schiphol som numera är en av Europas större, och kanske fräschaste, flygplatser. Efter landning sitter jag snart i hyrbilen och knappar in Kennemer Golf & Country Club. GPS:en visar snabbt att det bara är 16 km från flygplatsen.

Kennemer Golf & Country Club, founded 1910

KG&CC grundades redan 1910 och anses vara en av de absoluta toppbanorna i landet. Det nuvarande läget i Zandvoort har man dock haft sedan 1928 när Harry Colt la ut 9 hål med sin otroliga förmåga att skapa härliga golfbanor. I den andan kompletterade man med 9 för att få till en 18 hålsbana, och för snart 40 år sedan kom de sista 9 i samma anda.

Jag parkerar bilen och går in i det anrika klubbhuset, även det från 1928. De kritvita väggarna lyser upp och vasstaket ligger som ett tjockt lock på den fina byggnaden. Inifrån hörs skratt och stöten från någon som gör en lyckad stöt i snooker-rummet. Gemytligheten går nästan att ta på, men om väggarna skulle kunna tala skulle de sannerligen få ihop några skapliga historier. Bland annat tog tyskarna över klubbhuset under andra världskriget och hade det som sambandscentral. På flera platser mellan banans 27 hål finns det fortfarande bevarade skyddsvärn och bunkrar.

 

This slideshow requires JavaScript.

– Faktiskt fler krigsbunkrar än sandbunkrar, skrockar den långa mannen vid min sida som sedan många år är banans caddiemaster. Han börjar med att skjutsa runt mig på Van Hengel Course, eller golfbana A som de 989 spelande medlemmarna i klubben kallar den. Den innehåller mycket riktigt få vanliga bunkrar och trots bokstaven A är det den nyaste slingan. Den tillkom 1982 och kompletterade de befintliga Pennink Course (slinga B) och Colt Course (slinga C). Jag träffar klubbchefen med namnet Harry Hendrixz. En avlägsen holländsk släkting till gitarrlegendaren Jimmy månntro? Han är precis som sin vän caddiemastern en mycket lång man som inser den i golfvärlden numera unika situation att ha 8–10 års kö på golfare som vill betala massor för att bli medlemmar. För övrigt måste den som har tålamodet att vänta dessutom bli rekommenderad av fem olika medlemmar för att ens få chansen. Det känns ungefär så långt ifrån en brevlådeklubb man ens kan komma.

– Om vi släpper ut gäster på banan? Nja, jo det gör vi om det finns utrymme men det är viktigt att det inte blir för många…

Kustorten Noordwijk

Ett par mil söderut ligger kustorten Noordwijk aan Zee. Det blir en snabb incheckning på Radisson Blu Palace Hotel som visar sig vara ett mycket trevligt hotell. Nu är dock hungern så brutal att till och med den korta promenaden ner till Nordwijks centrum känns utesluten. På andra sidan gatan från hotellet lyser en lockande skylt där det står Bistro Iets Anders. Den lilla restaurangen är ännu mysigare när man kommer in och servicen lika galant som menyn är lockande.

– Vad önskas att dricka, frågar kyparen vänligt och raskt.

– Gärna en Heineken, säger jag och tror just jag tagit seden dit man kommer. Kyparen ler försiktigt mot mig. Ungefär sådär som man ler mot en äldre dam när man överlåter den sista sittplatsen på bussen.

– Jag ger dig en Hertog Jan säger han vänligt och nästan backar mot baren.

Att beställa mat går bättre. Lättrostad tonfisk till förrätt och havsaborre till varmrätt, mums!

 

This slideshow requires JavaScript.

En stor golfdag nalkas. Kl.08.36 är det dags för ytterligare en av Hollands absoluta toppbanor, Noordwijkse Golf Club. Klubben startades redan 1915 men fick flytta några kilometer när kustorten med samma namn bredde ut sig och har haft dagens ypperliga läge bland sanddynorna i snart 50 år.

Trots närheten till civilisationen känns anläggningen rejält avsides. Det ensamma klubbhuset står stadigt på en bank av sanddynor och utsikten får det att spritta i benen. I ett annars totalt platt land bjuder Noordwijks dynor på en bitvis kuperad bana som både är öppen men också tar en sväng in i den uppvuxna pinjeskogen. Layouten är fantastisk och skicket mycket bra i den ”linksandan” man förväntar sig av en upphaussad bana som denna. Trots att det är mitten av oktober så är det nästan helt vindstilla och temperaturen når hela 18 grader. Överhuvudet på klubben heter Frank och är ännu en storvuxen holländare. Han understryker väldigt tydligt att Noordwijkse enda syfte är att tillfredsställa dess medlemmar. Besökare är dock välkomna under vissa tider på veckan, till och med mindre grupper efter hans direkta välsignande.

En region i kanalernas Mecka

Resan fortsätter norrut. Avstånden är små och inom en timma är jag uppe i Purmerend strax norr om Amsterdam. Här väntar för besökare en betydligt öppnare historia – BurgGolf Purmerend. Anläggningen är en av sju BurgGolf i landet men den som ligger absolut närmast huvudstaden. Här finns hela 36 hål plus 9 korthål, range och träningsområden med ett hotell med 72 rum.

Från BurgGolf Purmerend har man Amsterdam på taxiavstånd eller så kan man faktiskt ta en kort promenad till närmaste busstation för en enkel resa på dryga 20 minuter in till staden. BurgGolf Purmerend är en av få kompletta golfanläggningar i den här delen av landet och har fyra olika 9-hålsslingor. Banorna har fått färgerna blå, gul, vit och röd och kan kombineras lite olika för största möjliga variation. Detta är naturligtvis inte Kennemer eller Noordwijkse men jag tror ärligt talat att fler golfare får ut mer av att spela på dessa flacka och väl uppvuxna parkbanor. Hela regionen ligger i ett våtlandskap och kanalerna både ramar in och korsar hålen på flera ställen. Det märks att man är nära grundvattnet och att spela i mitten av oktober är i senaste laget när man vill ha bra kondition. Här finns som sagt gott om vattenhinder, men också en hel del spelyta att landa på mellan dem. Det som gör banorna extra intressanta är variationen av hålen som spretar rejält i längd och bredd. En strategisk par 4:a på 266 meter kan följas upp av en på 363. Likaså både långa och korta par 3:or som par 5:or. Fler designers borde tordas utnyttja detta när naturen tillåter då det skapar en härlig spelglädje.

 

This slideshow requires JavaScript.

Bara 8 km från BurgGolf Purmerend ligger en av Hollands mest pittoreskaste städer, Volendam. Den gamla hamnen är vida känd för de holländska skeppen och sitt utbud av fiskrestauranger vilket gjort den till en sann turistmagnet. En härlig utflykt, om man har krafter kvar efter golfen, är att hyra cykel på anläggningen för att trampa sig hit och tillbaka.

Efter utcheckning tar jag en sväng till Volendam för en kort promenad och det visar sig mycket riktigt vara en underbar plats att flanera omkring i. Om jag hade stannat över lunch hade jag nog unnat mig en av de maffiga våfflorna som serverades nere på strandpromenaden. Mitt schema är dock pressat och jag kör vidare nordväst strax norr om ostmarknadernas förlovade stad Alkmaar. Vid det här laget slår det mig att alla vägar jag kört på känns mer eller mindre helt nya. Något som jag måste påpeka när jag äter lunch tillsammans med klubbchefen Joran på Dirkshorn Golf Club.

– Världens bästa, svarar Joran utan att blinka. Dessutom lägger man numera en asfalt som släpper igenom vatten vid större regnmängder. En holländsk uppfinning, genial, avslutar han nöjt! Jag nickar sakta som om jag möjligtvis hört talas om detta, vilket jag förstås inte alls har.

Klubbhuset vi sitter i är mycket trevligt. Modernt och fräscht men också mysigt. Dirkshorn har mindre än 10 år på nacken och ett mycket gott rykte. Klubben startades av en sammansättning medlemmar som krävde något bättre än vad golfen på den norra delen dittills erbjudit. BurgGolf Purmerend. Seniorerna spelar sin avslutningsgolf denna dag men jag kommer ut och spelar hål 10–18 som anses vara den svårare halvan på banan. Hål 10 är en inbjudande par 5:a med en bred första halva, följt av en avsmalnande andra halva. Kan man försöka nå på två…? Annars är det mer traditionella längder på hålen och visst är några av par 4:orna tuffa. Banan och anläggningen förtjänar med råge sitt goda rykte.

På den sena eftermiddagen stannar jag till för en titt på Sluispolder Golf Club strax utanför Alkmaar. Här möter jag Renate, en lång (naturligtvis) kvinna, som är klubbchef och starkt drivande i den holländska damgolfen. Som svensk är jag extra välkommen denna dag. Hon har just läst att Annika Sörenstam och Henrik Stenson ska vara värdpar för den mixade Europatourtävlingen på Bro Hof.

– Vilket otroligt bra initiativ utbrister hon med ett leende och bjuder på kaffe.

Golfbanan Sluispolder har de senaste åren jobbat sig upp från ett lite skamfilat rykte. Den tidigare tveksamma finishen har med en vassare greenkeeper nu tagit sig rejält. Området där banan ligger är förvisso platt och banan ser för ögat inte alls omöjlig. Men är det inte så att det är just på sådana banor de flesta av oss oftast trivs som allra bäst?

Sista natten blir på koncepthotellet Blooming som ligger nära den pittoreska kustorten Bergen och Hargen aan Zee. Trots att jag nyss passerade Alkmaar så är här ett stort naturreservat med flera mil vandringsspår och cykelvägar i ett böljande landskap av sanddyner. Ett så pass smakfullt och trevligt hotell att det nästan är värt en resa i sig. Jag äter fisk för tredje kvällen i rad och återigen är det ett mycket bra val. Maten får rakt igenom högsta betyg!

På morgonen påbörjas hemresan och rusningstrafik till trots så är jag tillbaka på Schiphol efter bara 45 minuter. Jag har valt att flyga hem strax innan 11 på förmiddagen. Ett av 10 direktflyg till Stockholm denna dag.